Bokmässan är så mycket mer än bara böcker

 Det finns nästan inte nån av mina skrivarvänner som inte uttrycker en viss deppighet just nu. Anledningen är årets brist på fysisk bokmässa. Vi vet nog allihopa att det ”är som det är” och inget som någon hade kunnat göra något åt. MEN. Det gör ont i författarsjälen. Bokmässan är så mycket mer än böcker, mingelmöten och föreläsningar. Det är ett utmärkt tillfälle att möta sina skrivkompisar och nörda skrivande. Vi är ett gäng på 6 personer (ibland 7) som utgör något slags skrivargäng. Vi träffades på en skrivkurs för ett antal år sedan och sedan dess försöker vi ses minst två gånger om året varav höstträffen på bokmässan är ett måste.  

Flera av oss med skrivdrömmar har lyxen att leva med stöttande partners. De lyssnar, peppar och testläser. Men hur gärna de än försöker så kan de inte förstå fullt ut. Men skrivgänget kan det. De som också kämpar och våndas. Som också debuterar och skriver uppföljare. Vi skulle kunna prata om skrivande i veckor, månader och år utan att tröttna. Det finns så otroligt mycket att prata om, så mycket nya utmaningar och förändringar på bokmarknaden. För vi tycker alla att trots skrivkramp och refuseringar så är ju skrivandet det absolut roligaste som finns.  

Det ger även oerhört mycket att ha någon/några som ger legitimitet åt det man håller på med. För en del av oss kan det kännas lite svårt att stå upp för drömmen att skriva böcker, kanske extra mycket om man, som jag, skriver barnböcker. De flesta tycker visserligen att det är kul, frågar hur det går och ”om man säljer några böcker”. Ungefär var tredje brukar även klämma ur sig någon kommentar om att de själva skulle vilja skriva. Men det är även lite ”klapp på huvudet” och en uppriktig fråga om man inte ska skriva vuxenböcker istället? Det går ju så bra för deckarförfattarna…  

Mina skrivkompisar skriver inte BARA för barn, men de gör det OCKSÅ. Och de förstår. Förutom sällskap och fina diskussioner så hjälps vi även åt att analysera bokmarknaden och testläsa varandras texter. Det är guld värt och jag hade inte bytt ut dem för allt i världen.

 Egna skrivarkompisar kan man hitta lite överallt. Antingen via en kurs eller någon författargrupp på FB. Det är många som skriver och det kan vara ensamt. Men det behöver verkligen inte vara det.

Om du precis som jag har bokmässe-depp får du gärna lämna en kommentar om vad just du saknar mest med årets bokmässa!